torsdag 3 juli 2008

VÅR BY


Vår lilla by, som består av ca 35 villor och smågårdar och ca 10 bostadsrätter, ligger mellan två andra små byar. De här två har faktiskt både bank och Ica-affärer. Det har inte vi, inte ens en mack eller korvmoj. Förr i tiden fanns det bageri, affär och Lantmännen. Nu finns bara tomatodlingen med sin gårdsförsäljning och faktiskt kan man köpa ägg hos stallägaren. Det är vad som finns att tillgå i vår by; tomater och ägg. Inte att förglömma har vi också ett litet bibliotek som har öppet några timmar i veckan. Det är vår by, detta! När M och jag flyttade hit undrade vänner om vi fått hjärnsläpp, vad skulle vi där ute på landet att göra? Vi menade att villapriserna i stan var så höga så vi fick leta efter något annat ställe att bo på. Vår lilla by har något annat. Något som vi tycker är värt hur mycket som helst, i sann Bullerbyanda men utan Änglagårdsgirighet. I vår by är alla accepterade som de är, oavsett bilmodell och lön. Här får man glada kommentarer för att man köpt nya gummistövlar. Efter ett generationsskifte kryllar det av barn i byn, vi är sex familjer som har barn födda samma år. Vi umgås flitigt både vuxna och barn. Vid promenader hälsar gamla och unga alltid, stannar upp och frågar hur det står till och viktigt småprat genomförs. Det känns skönt!

Byns största kohage blir en hisnande pulkabacke på vintern och skogen erbjuder både blåbär och kojjor. Tusentals kottar har plockats, vissa samlas i burkar och vissa används som bomber på föräldrar och kompisar. Bästa vägen är grusvägen bakom "tomaten", den kallas för Rally-vägen och är den absolut bästa då man vill sladda så det ryker. Det vet alla.

Kan det verkligen vara så här bra? Ja, det kan det faktiskt! Jag har verkligen försökt att hitta fel på folk och fä i byn men misslyckas totalt. Folket är inga inskränkta bybor som aldrig lämnar häradet utan tvärtom. Beresta, utbildade och yrkesverksamma människor som valt denna by som fristad att andas i. En by där alla katter har namn är en god by. Visst finns det gamla hemligheter som aldrig kommer att röjas, halvskumma saker som hänt genom åren. Men livet på landet är det som jag behöver, här är jag lugn och trygg. På fredag ska midsommargänget grilla tillsammans och snart är det åter dax för dansen bakom sjön. Lövad dansbana och glada låtar från ett lastbilsflak, glada människor samlas och äter gott, dansar och lever livet! LÄNGE LEVE VÅR BY....

1 kommentar:

Anonym sa...

I know what you mean...