Here we go again!

Idag har hela familjen Tokstolle varit på "morfars strand", som barnen kallar det. Vattnet kristallklart och het underbart för de som badade. Jag badar inte under en speciell vecka varje månad (hrmhrm-you know). Nu ska jag berätta om hur getingarna hittade till stranden:

Varje sommar tillkommer ett nöje för oss som bor här. Nämnligen sommargästerna. Ett år trycktes det till och med upp tröjor med texten: Jag är ingen badjävel, jag bor här!

Dagen till ära dök det upp ett gäng sommargäster på den annars så lugna stranden, de var väl åtta vuxna med tillhörande ganska små barn. De hade jättetrevligt och mös i små lustiga strandtält som de spänt upp vid sina strandfiltar. Mysmys! Ett tu tre var det tydligen dags för lite sen lunch för engångsgrillen packades upp av karlarna. Den placerades sedan på en av sandbankarna en bit ut. Ungefär där de flesta småbarn plaskar och badar.

Okej, tänkte jag under parasollen, de ska grilla lite korvar till barnen. Men nej, upp packades STORA, RÅA kycklingklubbor. 10-12 klubbor placerades sedan under stor omsorg på denna stackars engångsgrill. Jag som arbetat med mat, undrade om dessa människor inte hört talas om varken rötmånad eller salmonella.

Efter en pyttestund började då getingarna komma, getingar älskar grillning. Så då började de utnämnda kockarna att grilla getingarna, med en sån där elektrisk fugsmälla som liknar ett tennisracket. Döda eller halvdöda getingar landande alltså lite överallt i barnens vatten. Getingarna plockades upp av diverse mammor. Min mamma, killarna och jag tog en äventyrspromenad bort från eländet. Då vi återvände var tydligen kycklingklubborna fortfarande inte klara, kolsvarta utanpå och ryslans rosa inuti. En av grillmästarna hällde vatten på grillen med klubborna och nickade bara då jag frågade om han höll på med såsen.