Ta mig tusan vad dagana känns lååånga!

Den där rackarns timmen som vrids hit och dit förvirrar mig,
varenda gång. Under en veckas tid går jag runt och säger:
- Jamen, egentligen är ju klockan blablabla!
M håller på att bli galen på mig...
Idag har M haft semester eftersom barnen har höstlov och jag lägger in spurten för att få färdigt examensarbetet.
I morgon bär det av till Varberg för ett sista handledningstillfälle. Det kan minsann gå hur som helst, bära eller brista.
Just nu är jag faktiskt mest förbannad och trött, skulle kunna skita i alltihop. Krypa in under en stubbe och gå i vinterdvala, komma fram till våren och ta nya friska tag.
Jag blir så jävla trött på att höra idiotiska kommentarer om mig själv och andra. Ta mig för den jag är eller så skit i det helt enkelt!
Svårare än så är det faktiskt inte.

Dagens dilemma fixat!

Ting, den goda fen, tyckte kanelbullar, såklart!
Jag tyckte nog pizzabullar.
M höll med Ting.
Det blev dubbel sats av vardera.
Fått rensa ur frysen, göra plats.
Kassler från 2006 är nog ändå inte så nyttigt att äta...

PMS?

Har jag missat nå´t?
Inte trodde jag att killar kan lida av PMS:
Vad vet hon som jag inte vet?
Är det hon eller jag som har IQ som en plastpåse..

UDDA PRINSESSOR!

Dagens hästutställning blev bättre än vi kunde ana!
Pausans två döttrar fick strålande poäng, så klart! Lilla Capella som ni kunnat följa här på bloggen fick 41 poäng.
HÖRDE NI DET? FYRTIOEN POÄNG!!!!!!!! NIA PÅ TRAVEN!
(Vad sägs om det, min käre Humle?)
Husse L-G ska vara stolt som en tupp över dessa Udda prinsessor, och det vet jag att han är också. Det syntes liksom på smajlet i fejset! L-G är en rackare på att visa sina hästar, hade man kunnat få stilpoäng hade han fått en drös, det kan jag lova!
Affran-baffran-lingon-saffran (som jag brukar kalla henne) fick 39 ärliga och härliga poäng. En åtta på traven kommer att vara en nia nästa sommar....
Oj, vad mycket hästprat, men som ni märker är jag en mycket stolt och glad ägare till sessornas mamma. Oj, vad glad jag är! Och ryslans stolt över att få vara med på ett hörn av Udda...
Nu vitt vin, krutonger, ost och löksoppa!
KRAM PÅ HELA VÄRLDEN!

Stallet väntar!

Tid att stalla in sex hästar inför vintern. Två ska direkt i badet, utställning imorgon! Jajamen.

Duktiga bagare!

Varsin bunke för att undvika bråk. Nybakade scones till mellis! Mammapoäng till mig!

Idag garvar jag åt sån´t här!

För att vara på den säkra sidan, liksom!

Ni som följer bloggen vet att Lill-E var febrig förra veckan.
Jag har precis blivit feberfri, inte varit halvdöd men ändå lite sådär kass liksom.
NU är det då dax för J att bli sjuk, igen.
Hosta, hosta och åter hosta.
Tur att jag pluggat dessa två sista åren, vill inte ens tänka på hur många VAB-dagar det blivit annars. Förra året var helt galet. Vid tentaperioder var ju M hemma, vi delade liksom på det.
Som sig bör.
Då fick han smeknamnet VBB av sina manliga arbetskamrater.
VBB= Världens bästa barnpassare.
Kändes kul, för det är ju absolut det man strävar efter.
Ja, att barnen ska vara sjuka så mycket som möjligt.
Min tolkning av M´s smeknamn var att de ansåg att JAG skulle ta ALLA dagar så att M kunde få sköta sitt jobb i fred.
M och jag har en annan uppfattning av att vara föräldrar (obs! plural).
Så det så.

JAG HATAR ATT VÄNTA!!!!

Ja, jag verkligen HATAR att vänta.
Vad det än gäller.
Speciellt hatar jag att vänta på handledarens kommentarer.
Just nu vet jag inte om examensarbetet är klart
eller
att jag har skitmycket att ändra.
Fifty-fifty.
BLÄ!

Idag ska jag vara en god moder och vara med J i skolan, hela förmiddagen.
Kanske jag skulle passa på att undervisa de oskyldiga barnen i svenska slangspråket.
Hehehe.

Kom bara att tänka på...

min pappa när jag läste om detta!
När jag gick första året på gymnasiet jobbade jag extra inom hemtjänsten. Då tyckte min pappa att det var dax för lilla prinsessan att börja betala hemma. Eftersom jag tjänade olika varje månad kom pappsen fram till att jag skulle betala 11% av lönen varje månad.
Ja jisses anamma, undrar hur i h-e han kom fram till just den procentsatsen?

Det ska jag fråga honom om när han kommer hem från Grekland...

Fuck you!

Igår berättade tydligen J´s fröken för klassen vad Fuck you! betyder.
För min del används uttrycket för typ Dra åt helvete!
Jo, jag kan engelska språket, hyfsat iaf.
Det kan tydligen J´s fröken också.
Hon sa till barnen att det betyder: Stick och knulla!
Hmmm.
Hoppas att hon idag har berättat vad knulla är.
Har inte vågat fråga sonen.
Tur att pappan är hemma ikväll.
(Undrar vad Dumle hade sagt på den tiden då det begav sig?)

Hur skulle NI förklara för en sjuåring vad Fuck you! betyder?

Det var läskigt

Nu har jag för första gången skrivit ut HELA examensarbetet.

Hålat det och mappat det.

Vad jag känner just nu?

Om man ruggar det kan man nog torka sig med det.

Ja, precis så känner jag.

Väntar tålmodigt på handledarens kommentarer,

finns fortfarande tid för korrigeringar.

Skit också, jag som trodde jag skulle vara stolt och glad nu.

Kommer kanske.

Ah, vad faaan...

Precis nu, nu klockan 06.20 inser jag en sak.
Jag har nog skrivit fel i analysavsnittet,
hur i h-e vet man vad som ska stå var?
Skit också!
Ska aldrig mer skriva någon uppsats!
/&%%/(=??=)()##%%##!"¤#¤%()?=?`)/%¤

Tur för mig.

Jag har feber idag. Undrar om jag inte tålde Ullaredstrippen igår.
Lill-E har varit hemma idag också.
Ruggigt frisk och pigg faktiskt.
Då vill han såklart leka med mamman.
Jag är inte en typisk lekmamma.
Men jag hade tur idag.
Lill-E ville vara Jack Sparrow, coolaste i gänget.
Jag fick vara båt.
Det passade denna mamman ganska bra.
Jag behövde bara ligga ner, med feberhuvudet på en röd soffkudde.
Lill-E sa att jag var "förfärligt kul".
Hyfsat betyg trots allt.

Vi har en misstänkt.

Börjar ana vad som felar.
Grabben ser ruggigt ansträngd ut när han sväljer.
Vill inte äta eller dricka.
Frågar jag godingen var han har ont berättar han om alla blåmärken som uppkommit sedan i somras. Och om myggbettet på foten som kliade såååå.
Ni som vet, när har det halsonda förvandlats till elak halsfluss, om det nu blir det?
När är det dax för läkarbesök? Visar det sig på typ måndag i så fall?
Tack gode för video och dvd.

Och... där sket det sig!

Jaha, så blev det.
Klockan är 03.30 och här sitter jag och tittar på Lejonkungen,
tillsammans med en febrig Lill-E som inte kan somna om.
Nu väntar vi på att Herr Skogsbärsalvedon ska lindra en varm liten kropp.
Så kanske vi kan sova lite igen.
Kanske lite tidigt att ringa mamms och ställa in Ullared?
Ullared finns kvar.
Idag blir det film och soffmys.
Lill-E, Herr Skogsbärsalvedon och jag.

Här ska firas!

Jajamen, här ska det firas!
Verkligen alltså.
Ikväll blir det ta mej fasen att tina fläskfilén och öppna en flaska billigt rödtjut.
I morgon drar mamms och jag till Ge-Kås i Ullared.
Ja, fatta vad vi firar.
Allt a la Svenssonliv, fast gånger tre.
Trevlig helg!

Hoppsan då!

Var tog bebisfölet vägen? Vad säger Humle om dessa ben?

Återkommer till bloggen då jag hittar min borttappade hjärna.

Ännu en dag

är nu slut.
Jaha, vaddå slut, tänker ni kanske, det är ju bara bolibompatid.
Ja, svarar jag då, lite irriterat och höjer frågande på mina ögonbryn.
Jamen Ego, nu ska ju sötbarnen snart lägga sig, och då börjar ju vuxentiden, menar ni.
Nu är jag ännu lite mer irriterad, för jag skulle vilja förklara och försvara mig. För det är faktiskt så att min vuxentid är mellan 04.30 och 06.15. Är det någon som tycker att det är konstigt?
Nämen snälla Ego, säger ni, vi menade inget illa, vi bara undrade om du verkligen vill gå och lägga dig tjugo i sju? Men du gör som du vill, bli inte så arg...
Amen vaddå arg? Det blev jag väl ändå inte? Det var ju ni som började terra mig för att jag tycker att dagen är slut. Eller?
Det gjorde vi väl ändå inte... Du är ju för f-n dum i huvudet!
(Utdrag ur Egohjärnan)

Produktiv

Handledaren, den gode och rara
vill nog nu iväg fara.
Varför då, ni undra
vad kan nu ha hänt?
Jo, Ego sitt resultat har sänt.

Bedrövelse med bra fortsättning

I söndags och igår tillbringade jag MASSOR med tid för att sammanställa resultatet till mitt examensarbete. Kändes lite konstigt hela tiden men tänkte att det skulle ge sig med tiden. När jag skrivit, eller krystat, ut halva resultatet, läste jag alltihop för käre maken.

Det var vid detta tillfället som jag upptäckte att allt blev fel. Hela resultatdelen kändes helt fel. Allt jobb förgäves. Det var bara att klippa sönder mitt jättestora pappersark med 83 stycken utvalda citat. Alla 83 var tejpande mycket noggrant så det var ett h-e att klippa ut dessa så det var läsbart. Jag erkänner villigt att tårarna kom. Gick och la mig, höll på att somna då jag började tänka på min metod ännu en gång. Försökte hitta en lösning.

Reste mig ur sängen och återvände till datorn i köket.

Idag har processen fortskridit och jag inser att det var nödvändigt att krisa, genom detta har jag nu funnit nya aspekter och perspektiv. Hade ett samtal med min käre handledare som faktiskt fick lite att fundera över. Nyttigt att vara lärare till en invecklad och komplex varelse som Ego. Denna gången har jag valt att lägga mitt fenomenografiska pussel på gröna papper. Jag blir glad av grönt, det signalerar att det bara är att köra på. I can see the light!

Over and out!

Denna dagens arbetspass är över.
Nu ska skola och dagis få en skräckupplevelse.
Jag ska hämta mina barn.
Osminkad och i tofflor.
Nej, ni får ingen bild,
då havererar Internet.

Stuvning?

I morse kom min älskade make ner från varma sängen, tittade in i köket och sa:
- Godmorgon, min lilla stuvning!
Stuvning?
Stuvning?
Vad menas, tror ni?
När jag tänker på stuvning så ser jag framför mig en grå, klumpig sörja.
Vågar faktiskt inte fråga vad han grundar mitt nya smeknamn på....
Men han såg glad ut när han sa det.
Dagens fundering, helt klart.

Dax för dessert

Cheesecake med hallon!

EN BRA SAK...

är att åka till sin pappa på lördagsmiddag.
Det förekommer nämnligen ett visst eko i familjens kylskåp.
Dessutom är han en rackare på att laga mat.
Och på att blanda GT.

I Lill-E´s huvud...

Jag fick en teckning av fyraåriga Lill-E.

Han förklarade:

- Mamma, jag har gjort en teckning till dig. Vågar du se?

(Viskar) Den e lite heeeemsk... (Lill-E visar sin mest mystiska min)

- Oj då, säger jag. Ja, jag tror att jag vågar...

- Det röda, mamma, det är lava. Det dör man av. Och det röda där, det är blaaaad! (Blod, fast på engelska)

- Det verkar ju farligt, eller? frågar jag försiktigt.

- Osså har gubben pickadoller, dom kan panga! Pang! Pang! Det blir bautamycket blaaaaaad!

- Men mamma, det gröna, det är gräs.

(Om man noga tittar på teckningen, kan man faktiskt se ett litet, litet område i allt blaaad som är grönt.... Så, vågar man dra slutsatsen att min son är mycket naturintresserad?)

Jappsibappsi!

Nu är fem av sex intervjuer avklarade.
Några mer påverkansfulla än andra. Ja, så kan man nog säga.
Påverkansfulla, på ett eller annat sätt.
Även om jag just nu har tappat all gnista så är jag förundrad över människors kapacitet att hantera livets alla vändningar.
Nu ska jag också hantera ett och annat.
Tur att jag har en liten skara som förstår och stöttar.
Det behövs just nu.
Och glädjas över det som händer oss, denna underbara familj och goda vänner som finns och ligger mig så varmt om hjärtat.
Jag lär mig hela tiden, en konstant lärdom, både om andra och framför allt om mig själv. Att jag ibland är stor och stark men också liten och rädd.
Ja, just det, liten och rädd.

Kolla in godingen!

Min älskling, Garderobskonsulten, har visat nästippen!
Mitt ankare i mänsklig vilsenhet!
Min räddare i nöden.
Vad hade jag gjort utan henne?