Idag är en skitdag. M börjar jobba igen efter tre veckors pust-ut. Gick och la mig 21.30 igår för att stiga upp igen 21.40, klä på mig, på racercykeln för att jaga ett föl som bestämt sig för att hälsa på grannen. Underbart...
Igår pratade Lill-E mycket om Sammy, vår älskade lille vovve som fick lämna oss i juli förra året. Det är svårt för en fyraåring att acceptera att någon man älskar inte längre finns, Lill-E och Sammy hade något speciellt tillsammans. Vissa kvällar väller minnen och frågor upp i Lill-E´s söta lilla huvud. När han rabblar upp medlemmarna i vår familj avslutas det alltid med:....OCH Sammy! Så klart att han fortfarande finns i vår familj, liggandes på ett moln och blickar ner på oss. Men bara när han vilar, för i hundhimlen finns många kompisar att leka med, alltid strålande sol och många ben att gnaga på. Och det viktigaste av allt, i hundhimlen har man inte ont längre...
3 kommentarer:
Härlig unge! Tyder på empati =)
Vad sägs om att göra något kul av denna skitdag? Är du och pojkarna sugna på att följa med till vejbybadet eller kanske banmuseet i em? Jag kan dessutom garantera att Sammy får sig ett gott skratt om han ser dig och mig göra kullerbyttor och stå på händer i poolen!!
Vänta lite... nu började det ösregna... kanske inte i alla fall
Skicka en kommentar