Vilken jävla bra mobiltelefon

jag har. Jag kan varmt rekommendera en Sony Ericsson Z-någonting då man festar. Efter gårdagens massa ståhej begav sig Garderobkonsulten och tant Ego in till stan. Lill-E blev såklart sur för att jag behövde vuxentid och beslöt sig därför att skjuta mig innan jag hann gå. Tydligen bättre med en död mamma än en som lämnar huset.

Som sig bör hade vi varsin cider i handen då vi anlände till staden. Garderobkonsulten fick ågren då dotterns pianolärare stod på parkeringen, så vi gömde oss lite diskret bakom ett gathörn. Vi vet ju att det är strängeligen förbjudet att dricka alkoholhaltiga drycker på offentliga platser. Därför bestämde vi oss att inte se speciellt offentliga ut. Då kom polisen körande, vi nickade lite vuxet och log vårt allra nyktraste leende.

På en totalt folktom och svinkall uteservering åt vi tvårätters a la GI och drack o-GI-öl. Gott som tusan! Sedan begav sig mammorna ut på stan för att träffa andra vuxna och fulla människor. På första stället träffade vi min "knullkompis" som nu är singel och var, som han sa, redo för skamliga förslag. (För er som inte vet, är min KK inte en riktig sådan, utan en som på en tågresa för ett halvår sedan, undrade om M och jag ville följa med på en svingersklubb, eller om jag kunde tänka mig att vara tillsammans med hans tjej eller med honom. Jag avböjde såklart vänligt men bestämt. M är ju den ende för mig...) Så vi krogade vidare, träffade gamla vänner och bekanta, kul kul!

Garderobkonsulten och jag anser att taxiresor är alldeles för dyrt och bestämde oss för att vara smartare än taxibolagen. Så istället för att ta taxi från stan till lilla hembyn tog vi nu bussen från stan till vår grannby. Därifrån skulle vi sedan ta taxi hem. Skitsmart, vi skulle tjäna hur mycket som helst på detta! Vad som hade varit ännu smartare hade varit att ringa efter en taxi redan på bussen, för när vi hoppat av och ringde skulle det dröja 50 minuter innan taxin kunde hämta oss. Rådiga och förnuftiga kvinnor som vi är togs ett snabbt beslut om att promenera hem. 3,5 km var ju ingen biff för oss inte. Sagt och gjort började vi traska hemåt. Garderobskonsulten med sin färdkost, pommes med ketchup, som inhandlats inne i stan. Tradition är annars att trycka i oss varsin kebab innan hemfärd, men kebab ingår inte i god GI-anda, tyvärr!

Men jisses vad det var beckmörkt, och inga reflexer hade vi. Reflexvästar ingår liksom inte i festkitet. Men, min mobiltelefon har den bästa lampa man kan be om. Ja, det känns nästan som om den räddade våra liv! Ja, inte för att det kom så många bilar, men det kunde faktiskt ha gjort det! Skoskav ja, men vi tjänade penningar på det! Och trevligt hade vi, som alltid!

Idag har det varit lugna gatan, kalas hemma hos mamma, trevligt och mysigt! Barnen fått glass, tårta och godis. Och massor med kramar förstås!

Godnatt och tack för att du orkat läsa!