Akuten, min kärlek och vaxproppar!

Tyvärr kunde det onda inte vänta tills imorgon. Klockan 11 for E och jag till akuten. M och J på innebandy-avslutning med bowling(?) och hamburgare. På akuten var det tomt i väntrummet, det framkom ett litet hopp om att detta skulle vara klart på ett litet knix! Doppade rumpan i väntrummet och blev inkallade. Då log jag fortfarande... Sköterskan stack in tempen i E´s öra, konstaterade tempen och gick. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå varför man blir invisad i ett undersökningsrum när det ändå inte händer någonting! Vi satt där i en och en halv timme innan Herr Doktor kom! Hur i hela fridens namn ska man kunna kräva att en fyraåring ska låta bli röda knappar, använda-nålar-spannen, ultraljudsapparat, tungspatlar och kräkpåsbehållaren? Varför kunde vi inte fått stanna i väntrummet med TV och leksaker? CRP togs av käcka syrran med de käcka röda glasögonen och sedan blev vi bortglömda. E somnade i min famn, vilket resulterade i en bamsestor dräggelfläck på mitt vänstra bröst och en snorplätt på axeln. Stackars liten E, trött och ont i halsen! Efter ytterligare 40 minuter och en dörrglänt blev vi upptäckta och hemskickade.

Väl hemma var J som alla solens strålar! Han hade haft såååååååå kul på avslutningen, vann över TRE stycken! Stor dag för min älskade Jolle-bolle-busunge! När det blir vår och solen värmt som idag blir snygge maken fullkomligt galen i grillen och i diverse ogräsplockande. Han e bäst och jag kan sitta och bara titta på denne underbara människa som jag skulle ge mitt liv för. Jag är så kär i honom, min bästa vän sedan 20 år tillbaka.

Hästnytt: Lika optimistisk i morse, som de senaste femton, cyklade jag till hagen. Inget föl, men stora fina vaxproppar! På em började även mjölken droppa! Så idag har jag inhandlat en ficklampa och jag tror minsann att det blir nattvak i hagen!

Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas!

Tur att M har en pannlampa...

Jag hoppas så att jag kan lägga ut en bild på fölis imorgon! Fortsättning följer.