Jag har det så bra.
Världens bästa familj, som finns här för mig varenda sekund.
En underbar make som dammsuger, torkar golv och ställer denna underbara ros på bordet.
En ros som faktiskt symboliserar något större, något bakom vett och sans. Människorna runt omkring oss betyder mer än jag kan förklara. Dessa telefonsamtal bara för att höra om allt är okej, värmer M och mig långt in i själen.
Våra familjer bryr sig. De stöttar, förstår och glädjs med oss.
Det är lycka.
I kväll är jag ödmjuk inför livet, för man vet inte vad det bär med sig.
Jag kan och vet inte speciellt mycket, men det jag vet är av största lärdom.
Att känna kärlek inför de som står oss nära, och att veta att man är lika älskad tillbaka.
Mina tankar går ikväll till de människor som ständigt strävar. Strävar efter en tillvaro som är fylld av kärlek och glädje istället för kamp och oro. Jag hoppas att orken håller, något ljus måste finnas.
Någonstans.
4 kommentarer:
Nämen...
Nu fick du ju mig att börja gråta.
Så fint skrivet.
Det ser ut att vara en ros som doftar. Vackert.
Jag ger dig oxå en blomma för du är så otroligt fin!
Fina rader!
Kärlek, glädje och ljus... det finns runt om oss alla, det är jag säker på. I olika skepnad för var och en förstås, men det finns! Och väljer man att fokusera på guldkornen så blir de bara fler och fler...
Kram!
Skicka en kommentar