tisdag 18 november 2008

Att cementera könsroller

Oj, detta inlägget skulle kunna bli mycket, mycket långt.
Familjen Knas är jämställda.
Alltså, vi är verkligen det.
Ändå kommer skiten smygande:
- Killar! Ni får slänga clementinskalet i slasken! Det ska inte ligga här på bordet.
- Nää, det får du göra....
- Jag? Det är ju inte jag som har ätit clementin, varför ska då jag slänga det?
- För att du är mamma.

Men, jag ger mig inte.
Inte så lätt.
Hehehe!
Våra barn ska inte växa upp och tro att det är någon som plockar upp skit efter dom.
Och de ska inte plocka upp skit efter någon annan heller.
Så det så.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Arbetar inte "någonannan" hemma hos er?? Hon finns på vårt jobb! Någonannans kaffemugg, någonannans skor på golvet, någonannan tog sista toa pappret!! osv osv/Mr Udda

Ullabella sa...

upp till kamp...fostra pojkarna till män som flickor vill ha... =)
curling funkar inte i längden...ingen som vinner på det!!! allra minst kommande svärdöttrar! de kommer tacka dig stort!

Lilla stora jag sa...

När ska ni köpa dockor och andra mer "verklighets förberedande" leksaker till killarna och tvinga dem att leka mamma, pappa, barn? Jag är jätte nyfiken på hur jämställt den leken hade utspelat sig...

Ela sa...

Jag tror våra barn ser oss som självklara plockare för att vi e just mammor, inte för att vi e kvinnor.

Fast på sikt omvandlas det nog till ett kvinno-göra för vi alltid e så snabba på att plocka upp. Eller iaf jag va en fena på det när jag bodde med Melissas pappa. Jag ville inte vänta tills han tyckte det va dax att städa.

Men jag gillar din tanke, det gör jag verkligen. Har ju ingen son, så jag vet inte hur små "män" e liksom.

Kram kram.