måndag 9 februari 2009

Hej, här är jag...

Alldeles fasligt vad jag är kass på bloggandet igen.
Ja, jag fattar inte att allting kan rulla på i etthundranittio, fast det är jag som gasar så hinner jag inte riktigt med. Kanske är det så här det ska vara?
Eller hur gör man för att stanna upp och njuta av dagarna och de människor man möter?

Jag saknar ett reflekterande just nu.
Skulle behöva stanna upp och tänka ett tag.
På mina nära och kära,
de långt borta och de här hemma.
Skulle behöva ett par dagar att tänka.

Men som jag sa till min kära vän härom dagen, ibland måste saker och ting vara trista. Kanske ska man bara låta det vara trist ett tag, hänga med istället för att kämpa bort det så förtvivlat. Hur var det Cullberg sa, allt ska igenom kaospolen för att till slut landa i ordningspolen?

2 kommentarer:

Ullabella sa...

ja det är lite snurrigt just nu...mycket kaos..lite ordning...

Anonym sa...

Men när ordningspolen tillfälligt landat hos just mig, då är det desto skönare...kontrasterna mina vänner, döden och livet, sjukdom och hälsa, njutning och bantning - det är det som är livet./Dumle tänker igen!