Jag kom iväg till Varberg en av dagarna i allafall.
Tack vare en fantastisk morfar som ställde upp och passade Lill-E, fixade mat och hämtade J efter skolan.
I fredags jobbade jag till lunch och eftermiddagen varvades med diverse pluggande mammagrejor. Till exempel ladda hem viktiga papper från nätet som ska läsas, betala kurslitteratur, fixa fika, ringa doktor, läsa lite filosofi och förhindra typ hundra bråk mellan söta gossar.
Igår var det innebandyturnering 3 mil bort. J älskar sin innebandy. Jag älskar J så då älskar jag innebandy också, fast på ett annat sätt. Jag älskar att se J ta del av en lagkänsla som är toppen, föräldrar som inte bara hejar fram sitt barn utan alla barn i laget blir sedda och påhejade. Lill-E var klart också med och hejade på sitt vis. Han stöttade mest hemmalaget, fast ekonomiskt. Drickor, korv och godis fanns såklart till försäljning, och Lill-E och hans polare O (2år) handlade minsann utan sina mammor.
1 kommentar:
Jag gnetar på i mina jobb men får aldrig höra att jag är fantastisk! Vad bra ni har det som har en morfar som ställer upp så.
Skicka en kommentar